Det är inte bara nya hus som ska ritas och byggs i ett nytt område. Även namn på gator, parker, dammar och andra platser behöver skapas. Idén bakom namnen i Brogårdsstaden, som är en del av Bro Mälarstad, lyfter fram historien från området. Huvudgatans namn kommer från familjen på godset i närheten och några kvarter får sitt namn efter torpen och yrkesgrupperna som hörde till godset samt den kvinnliga aktivisten som föddes där som statare.
Sparres väg
Huvudgatan i området har fått sitt namn efter familjen Sparre, som ägde Brogård i över 150 år. Den sista ägaren med namnet Sparre var Johan, född 1856. Han övertog skötseln av Brogård 1882, och ärvde gården 1886. Då var gården nedgången och han tog tag i renoveringen. Under hans ledning byggdes ett palatslikt corps-de-logi, som också omfattade stall, svinhus, gårdsmejeri, trädgårdsmästarbostad, växthus, statbyggnader, vattenuppfordringsverk och snickeriverkstad. Dessutom anlade han en landskapspark som hörde ihop med den nya huvudbyggnaden. Gården hade ett mindre tegelbruk som han utvecklade till en modern verksamhet för tiden. När Johan gick bort 1938 ärvdes gården av hans systers dotterdotter, friherrinnan Ebba Reuterskiöld, född von Rosen, och 1968 såldes gården till Kooperativa Förbundet. Gården ägs sedan 2002 av Björn Örås. I dag heter den Bro Hof slott och rymmer golfbana och restaurang.
Naemi Tvelins torg
Naëmi Tvelin (1891–1972), född Vaxgren, såg dagens ljus i ett statarhem på godset Brogård. År 1909 gifte hon sig med drängen Johan Tvelin. De arbetade på flera olika gårdar under början av 1900-talet och hamnade så småningom i Järfälla. Naëmi var självlärd, klassmedveten, brann för bildning och blev med tiden aktivist. Som inofficiell talesperson för statarhustrurna i den uppländska lantarbetarrörelsen satte hon ord på sina erfarenheter från fattigdom i statarhushåll. I tidskrifter som Morgonbris, Lantarbetaren och Skogs- och lantarbetet uppmanade hon sina medsystrar att sluta upp bakom männen i kampen mot godsägarna. Hennes journalistiska gärning i fackförbundspressen var betydande och hon var också en aktiv socialdemokrat, bland annat som vice ordförande i Kungsängens socialdemokratiska kvinnoklubb i början av 1920-talet.
Husbytorpsvägen och Mejerskans gata
Kvarteren i närheten av Bro kyrka har gatunamn som knyter an till torpen Husbytorp och Klockartorp, som låg under Brogård. Under järnålder var Husby en stormannagård. Senare blev Husby troligen kungsgård och under 1500-talet var detta kommunens största by. I området finns fornlämningar, bland annat en storhög som kallas för Assurs hög.
Söder om kyrkan och den forntida byn Husby har gatunamnen en annan klang. Här kommer inspirationen från de yrkesgrupper som fanns på Brogård. I Bro kyrkoarkiv finns till exempel yrken som mejerska och kusk angivna i husförhörslängder. Mejerskan var den som kunde göra mjölk till bland annat filmjölk, grädde, smör och ost.
